Oberoende sajt om internet i Sverige. Ingen koppling till Internetstiftelsen.

Internetberoende och skärmvanor: när blir det ett problem?

Många svenskar känner att mobilen tar för mycket tid, men alla vanor är inte ett beroende. Här beskriver redaktionen vad som räknas som problem, vad forskningen säger och var du kan få hjälp.

Senast uppdaterad
Illustration av en person som lägger undan mobilen i en låda för att läsa en bok

Många upplever att mobilanvändningen tar för mycket av deras dag, men en fast etablerad vana skiljer sig från ett beroende. I Världshälsoorganisationens klassificeringssystem ICD-11 finns diagnosen spelstörning specifikt för datorspel, medan uttrycket internetberoende främst förekommer i vardagligt språkbruk. Här går vi igenom var gränsen mellan vanlig användning och problematiskt beteende dras, vilka forskningsresultat som finns och vilka stödinsatser som erbjuds.

Kort om internetberoende och skärmvanor
Fastnar i passivt scrollande
Åtta av tio svenskar (Internetstiftelsen 2026)
Mår sämre av scrollandet
44 procent, mot 2 procent som mår bättre
Intresserade av digital detox
Hälften, nästan var tredje har redan prövat
Diagnos
Spelstörning för datorspel finns i WHO:s ICD-11
Stöd
Ring 1177 dygnet runt eller kontakta Bris på 116 111 om du är under 18 år

Vana eller beroende?

Att surfa mycket på nätet är inte automatiskt ett problem. Det blir det först när aktiviteten stör sömn, skolprestationer, arbetsliv eller personliga relationer och när man förlorar förmågan att styra sin egen användning.

Enligt Världshälsoorganisationens svar om spelstörning i ICD-11 finns tre avgörande kriterier. Personen har försämrade möjligheter att styra sitt spelande, prioriterar spel högre än andra livsområden och fortsätter trots negativa konsekvenser. För att diagnosen ska ställas krävs att beteendet är tillräckligt allvarligt för att påverka livskvaliteten på ett märkbart sätt och att det normalt har varat i minst tolv månader. Diagnosen gäller endast spel och omfattar inte internetanvändning som sådan.

Frågor att ställa sig

1177 har tagit fram ett antal frågor för den som undrar om sina egna spelvanor eller sina barns. Samma frågor kan också användas för att bedöma annan form av skärmtid.

  • Fungerar sömn, matvanor, skolarbetet och yrkeslivet som de ska?
  • Står skärmtiden i vägen för aktiviteter som är viktiga för dig?
  • Använder du skärmen mer än du tänkt dig?
  • Kan du själv bestämma när du startar och avslutar din skärmtid?

Svenskarnas scrollande

Internetstiftelsen ägnar ett helt kapitel i Svenskarna och internet 2026 åt det rapporten kallar dumscrollande eller slöscrollande. Åtta av tio internetanvändare från 12 år fastnar i passivt scrollande på mobilen och tjugo gånger fler säger att de mår sämre av det än bättre, 44 procent mot 2 procent. Kvinnor upplever detta oftare än män och värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år.

Personer som känner sig påverkade negativt beskriver scrollandet som en tidsätare som väcker skuldkänslor och kan orsaka både sömnproblem och långvarigt stillasittande. Kvinnor nämner ofta att de känner sig sämre efter att ha jämfört sig med andra, medan män i stället framhåller svårigheten att avbryta aktiviteten.

Algoritmerna spelar roll. Två tredjedelar tänker på algoritmerna när de scrollar och många uttrycker frustration över att få mer av samma innehåll. Mer än var tionde svensk vet inte vad algoritmer är eller hur de fungerar.

Digital detox

Hälften av svenskarna lockas av att ta en paus från det digitala. Uppemot var tredje har redan gjort det och var femte kan tänka sig att göra det. Det vanligaste är att pausa sociala medier, vilket mer än dubbelt så många har gjort som de som har slutat med skärmar helt under en period. Andra har begränsat sin skärmtid med tidslås i appar, genom att stänga av wifi eller genom att lämna mobilen hemma.

De flesta som testat en digital paus upplever främst positiva effekter, till exempel mer fri tid, förbättrad sömn, minskad stress och förstärkt koncentrationsförmåga. En mindre grupp rapporterar dock om motsatta effekter, såsom känsla av ensamhet, rastlöshet och förlust av kontakt med vänkretsen. Mer än fyra av tio svenskar avvisar tanken på en digital detox helt, ofta därför att digitala verktyg är nödvändiga för arbete, banktjänster och kommunikation med myndigheter.

Barn och unga

Bland unga ökar känslan av att lägga för mycket tid på sociala medier. I Mediemyndighetens undersökning Ungar & medier 2025 ökade andelen som tycker så med 5 procentenheter bland 13- till 16-åringar och 10 procentenheter bland 17- och 18-åringar. Över 40 procent av föräldrarna till 9- till 12-åringar instämmer helt i att sociala medier och digitala spel är beroendeframkallande.

Andelen pojkar som spelar på dator eller konsol mer än tre timmar per dag har minskat kraftigt under de senaste tio åren, men ändå spelar nästan hälften av pojkarna med psykisk funktionsnedsättning digitala spel mer än tre timmar en vanlig dag. Riktlinjer för skärmtid vid olika åldrar finns på webbsidan om barn och unga på nätet.

Så minskar du skärmtiden

  • Stäng av aviseringar från appar som inte kräver omedelbar uppmärksamhet.
  • Använd telefonens inbyggda funktion för att spåra hur mycket tid du spenderar i olika appar.
  • Inför tidsbegränsningar i de appar där du ofta stannar kvar längst.
  • Placera mobilen utanför sovrummet. Enligt Internetstiftelsen har 84 procent av svenskarna mobilen i sovrummet under natten.
  • Sätt regler för skärmfria perioder, till exempel under måltider eller under den sista timmen innan du går och lägger dig.

Var kan man få stöd?

Om du eller någon nära dig inte lyckas ändra sina skärmvanor kan professionellt stöd vara nödvändigt. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt eller vänd dig till din lokala vårdcentral. I Västra Götaland erbjuder Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa kognitiv beteendeterapi antingen på plats eller via video, enligt 1177:s sida om datorspelsberoende. Barn och unga under 18 år kan nå Bris på telefon och sms på 116 111, som har öppet alla dagar.

Om spel om pengar

Spel där pengar är insats skiljer sig från vanliga datorspel och regleras separat. Den här sajten tar inte upp spel om pengar.

Delaktighet och beroende 2013

Den här sidans adress kommer från kapitel nio i rapporten Svenskarna och internet 2013. Där visade .SE att cirka 60 procent av befolkningen upplevde sig som delaktiga i informationssamhället, medan 40 procent kände sig inte alls eller endast något delaktiga. Rapporten använde också en niogradig skala för att mäta ett slags internetberoende och konstaterade att få personer var beroende samt att andelen inte hade stigit sedan 2008. Sambandet mellan delaktighet och beroende var mycket svagt.

Läs även om fördelar och nackdelar med internet samt om svenskarnas nätanvändning i redaktionens sammanfattning.

Vanliga frågor om internetberoende

Är internetberoende en diagnos?

Världshälsoorganisationen (WHO) inkluderar i sitt diagnossystem ICD-11 diagnosen spelstörning för datorspel. Uttrycket internetberoende används främst i vardagsspråket när någon inte kan sluta använda nätet.

Hur vet jag om jag är beroende av mobilen?

Undersök om skärmen påverkar din sömn, studier, arbete eller relationer och om du har svårt att lägga den ifrån dig fast du vill. Ett sådant mönster kan vara ett tecken på att du bör söka hjälp.

Hur många svenskar mår dåligt av att scrolla?

Internetstiftelsen 2026 visar att 44 procent av respondenterna känner sig sämre efter att ha scrollat passivt, medan 2 procent uppgav att de mår bättre.

Vart vänder jag mig för att få hjälp?

Ring vårdguiden på nummer 1177 eller vänd dig till din lokala vårdcentral. Barn och ungdomar kan ringa Bris på 116 111.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.