Oberoende sajt om internet i Sverige. Ingen koppling till Internetstiftelsen.

Nyheter på nätet: så tar svenskarna del av nyheter i dag

De flesta svenskar tar i dag del av nyheter på nätet, men tv och public service har fortfarande stor räckvidd. Redaktionen sammanfattar nyhetsvanorna och ger råd om källkritik.

Senast uppdaterad
Illustration av nyheter på mobil, surfplatta och dator bredvid en papperstidning

I dag är internet den främsta källan till nyheter för svenskarna, men tv och public service behåller fortfarande betydande inflytande. Enligt Reuters Institutes Digital News Report 2026 har 87 procent av befolkningen konsumerat nyheter på nätet under den senaste veckan. Här redogör redaktionen för hur svenskar använder nyhetsmedier och ger tips på hur du kan bedöma trovärdigheten hos det du läser.

Kort om nyheter på nätet
Nyheter på nätet senaste veckan
87 procent (Reuters Institute 2026)
Nyheter via tv
61 procent
Nyheter via sociala medier
47 procent varje vecka
Litar på nyheter
52 procent, sjätte plats av 48 marknader
Betalar för nyheter på nätet
32 procent
Undviker nyheter ibland eller ofta
30 procent

Var svenskarna hittar nyheter

Varje år genomför Reuters Institute vid Oxfords universitet en internationell jämförelse av nyhetsvanor i många länder. I landrapporten om Sverige i Digital News Report 2026 anges att 87 procent av respondenterna har sett eller läst nyheter på nätet under de senaste sju dagarna. Television når 61 procent och tryckta tidningar 20 procent, medan 47 procent använder sociala medier för nyhetskonsumtion varje vecka. Rapporten om Sverige är författad av Oscar Westlund.

Källa Andel som använt för nyheter senaste veckan
Nätet, inklusive sociala medier 87 procent
Tv 61 procent
Sociala medier 47 procent
Tryckta tidningar 20 procent

SCB mäter på ett annat sätt och kommer till en liknande slutsats. I undersökningen Befolkningens it-användning 2025 har 82 procent av 16- till 74-åringarna läst nyheter på nätet, att jämföra med 79 procent 2021. Nyhetsläsning på nätet är därmed lika vanligt som bankärenden.

Public service och lokala tidningar

Enligt Reuters Institute har public service stor räckvidd och en central roll både för nationella och lokala nyheter på nätet. Tv är fortfarande en stark nyhetskälla, främst tack vare public service. SVT är mer selektiv än många andra med att lägga innehåll på andras plattformar för att behålla den redaktionella kontrollen.

Lokala tidningar intar en särskild ställning. De ingår bland de medier som svenskar anser vara mest trovärdiga. Mediekoncernen Bonnier äger 40 lokala tidningar. Bonniers erbjudanden inkluderar ofta både nationella och lokala publikationer i samma paket. Statligt stöd till medier främjar mångfalden, särskilt i områden utanför de större städerna.

Förtroende, betalvilja och undvikande av nyheter

Svenskarna visar ett ovanligt högt förtroende för nyheter i ett internationellt perspektiv. Hela 52 procent litar på de flesta nyheter för det mesta, vilket ger landet sjätte plats bland 48 marknader där genomsnittet ligger på 37 procent. Public service och lokala tidningar är de källor man litar mest på, medan alternativa och partiska medier får betydligt lägre förtroende.

Betalviljan är också stor. Cirka 32 procent av befolkningen betalar för nyheter på nätet, vilket är en procentenhet högre än föregående år. Samtidigt anger 30 procent att de ibland eller ofta undviker nyheter, en ökning med fyra procentenheter. Användningen av AI-chattbotar för nyheter har ökat men är fortfarande begränsad: 7 procent använder dem mot 3 procent året innan.

Hur unga tar del av nyheter

Mediemyndigheten kartlägger även hur barn och unga tar del av nyheter. Enligt Ungar & medier 2025 delar eller kommenterar få barn och ungdomar samhällsnyheter dagligen. Förtroendet för olika nyhetskällor har varit relativt stabilt mellan 2018 och 2024. Redan 2018 var förtroendet lågt för nyheter på Instagram, Snapchat, X och Flashback. Mer information om barns och ungdomars medievanor finns på sidan om barn och unga på nätet.

Så granskar du nyheter på nätet

Allt fler granskar aktivt det de läser. SCB noterar att andelen som har kontrollerat källor eller sökt kompletterande information för att bedöma innehållets trovärdighet har stigit från 33 procent år 2021 till 41 procent år 2025. Några enkla frågor kan hjälpa dig:

  • Vem står bakom? Granska vem som publicerat texten samt om det finns en utpekad ansvarig utgivare.
  • När kom nyheten ut? Äldre nyheter delas ofta igen som om de vore nya.
  • Finns det andra pålitliga källor? Se om etablerade medier eller myndigheter bekräftar samma information.
  • Är bilden autentisk? Fotografier kan vara från tidigare år, hämtade från annat ställe eller genererade av AI.
  • Syftar texten till att väcka intensiva känslor? Rubriker som utlöser ilska eller oro kräver särskild uppmärksamhet vid läsning.

Kom också ihåg att algoritmer formar dina sociala medieflöden. Enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2026 tänker två av tre svenskar på algoritmer medan de scrollar. Många är oroliga för att hamna i filterbubblor som förstärker deras befintliga åsikter. Ytterligare information om internets mörkare sidor finns på sidan om fördelar och nackdelar med internet.

Från webbversion till huvudkanal

Den här sidans adress är hämtad från kapitlet om webbversioner av traditionella medier i rapporten Svenskarna och internet 2013. Vid den tidpunkten dominerade fortfarande tidningar, radio och tv i sina klassiska former, även om deras webbversioner redan användes flitigt. Internet var redan den främsta nyhetskällan för personer upp till 45 år och helt dominerande bland dem upp till 35 år. Aftonbladet var den första svenska tidningen på nätet, enligt Internetmuseum publicerad online år 1994.

Vanliga frågor om nyheter på nätet

Hur många svenskar läser nyheter på nätet?

Enligt Reuters Institutes Digital News Report 2026 har 87 procent av svenskarna läst eller sett nyheter på nätet under den senaste veckan. Statistiska centralbyrån (SCB) anger att 82 procent av personer mellan 16 och 74 år gör det.

Litar svenskarna på nyheter?

Ja, Sverige står starkt i internationell jämförelse. 52 procent av befolkningen litar på de flesta nyheter för det mesta, vilket ger landet sjätte plats bland 48 undersökta marknader.

Hur många betalar för nyheter på nätet?

Cirka 32 procent av befolkningen i Sverige betalade för nyheter på nätet enligt Digital News Report 2026.

Hur vet jag om en nyhet är sann?

Granska vem som har publicerat innehållet, vilket datum det publicerades och om andra pålitliga medier rapporterar samma sak. Var särskilt vaksam på bilder och rubriker som utlöser intensiva känslor.

Källor

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.