Enligt en färsk rapport från Post- och telestyrelsen finns det stora skillnader bland användarna som kopplar upp sig till nätet, men också hur deras upplevelser av nätbaserade tjänster ser ut. I utredningen som publicerades i juni 2020 framgår det att klyftorna ofta etableras i unga år och håller livet ut, men även att många behöver hjälp med att identifiera sig via e-legitimation.
Det framkom också att lagen om webbtillgänglighet inte alltid räcker till, samt att den största gruppen som påverkas av de digitala klyftorna rör sig om funktionsnedsatta personer. Utöver detta verkar det även som bankärenden och e-handel har blivit krångligare jämfört med tidigare år, i alla fall enligt resultaten av undersökningen.
I denna artikel ska vi ta en närmare titt på klyftorna som uppstår online bland den svenska befolkningen, men även anledningarna till varför detta sker.
Generationsklyftan
Enligt en studie som påbörjades 2018 av Internetstiftelsen framgick det att en halv miljon svenskar inte använder internet överhuvudtaget. Detta beror främst på att många äldre inte har tillgång till nätbaserade tjänster, eller förstår sig på dem på grund av generationsklyftan.
Att yngre generationer har vuxit upp i en tidsålder där internet varit en självklarhet gör det betydligt enklare för många att komma igång med e-tjänster, men särskilt när man jämför med äldre användare. Var du bor påverkar också en del då landsbygden inte är lika uppkopplad som storstäderna, samt att lägre utbildningsnivå och inkomst också spelar en betydande roll när det kommer till skillnader mellan generationer.
Utsatta områden
Ett ytterligare problem är alla de utsatta områdena i Sverige där människor inte talar svenska i samma omfattning, men lever också med betydligt lägre inkomster. Allt detta påverkar också de digitala klyftorna då myndighetsärenden blir svårare att förstå sig på, samtidigt som tillgången till mobila enheter och datorer är mindre.
Människor som har flytt från fattigdom och krig kan även ha lägre utbildningsnivå gällande internet, men även alla de olika enheterna som används för att koppla upp sig till nätbaserade tjänster.
Digitalt utanförskap
Ett begrepp som myntades av Internetstiftelsen är digitalt utanförskap, något som används för att beskrivas personer som lever utan att använda internet dagligen. Orsakerna kan variera, men oftast rör det sig om äldre personer som bor på landsbygden, samtidigt som de har en lägre inkomst och utbildningsnivå jämfört med normen.
I åldersgruppen 76 år och äldre var det över 40 procent som levde i ett slags digitalt utanförskap, något som definitivt har en stor påverkan gällande klyftorna på nätet. Då teknologin har gått framåt i rasande fart blir det dessutom svårare att lära dessa personer hur det går till att använda smartphones, surfplattor och datorer.
Digitala klyftor handlar inte enbart om tillgång till internet
Begreppet berör många olika områden idag, bland annat tillgång till digital-TV, ny teknik, mobiltelefoner och datorspel. Att de sociala klyftorna växer i samhället är också vanligt förekommande, men här innefattas alltså även de digitala skillnaderna eftersom de flesta elektroniska prylar vi använder är uppkopplade.
Att det kostar pengar med abonnemang till mobilen eller för att införskaffa ett bredbandsavtal är också något som påverkar då pengarna oftast går till mat, kläder och hyra i första hand.